Ur barnamun

Camilla ringde och ville att jag skulle möta upp henne och Olle på sta´n.
Sagt och gjort, jag hoppade på cykeln och hojade ner till MVG-gallerian.

När vi hade shoppat färdigt och skulle gå ut, satt Bingolotto killen vid entrén, kan han heta Micke kanske, ja ni vet vem jag menar.

Olle gick lite före oss,
stannar upp,

tittar på Bingolotto killen,
vänder sig om mot oss och säger
- men holla viiken stooj jumpa! (-men kolla vilken stor rumpa!)
(tror inte att bingolotto killen hinner uppfatta vad som sägs, hoppas det i alla fall)

Jag kämpar för att inte börja skratta.
Olles min, tankar och kommentar, allt blev så himla dråpligt. (My sense of humor.)

Camilla, mkt psykologiskt säger glatt,
ja, vet du vad han gör, han säljer bingolotter.

Olle tittar med stora ögon och svarar,
-jahaa!

Vi går ut i ett vanligt lugnt tempo,
men väl utanför dörrarna skrattar vi halvt ihjäl oss.