Matklubbens Topplista

torsdag, oktober 20, 2011

Måltidens dag 20 oktober

För tolfte året i rad arrangeras stora och små tillställningar till matens ära runt om i hela landet.
Den som vill vara med och äta sig mätt på nya upplevelser kan ta nätet till hjälp för att orientera sig rätt i matdjungeln.

Jag fokuserar på Lchf och ska bearbeta mig igenom alla recept, kommentarer och åsikter om att äta mycket fett och proteiner och så lite kolhydrater som möjligt. Så får vi se vad jag kommer fram till. Har ju provat en hel del nu från och till under en längre tid, men inser att ska jag fortsätta att äta bröd så kommer jag inte att kunna gå ner i vikt eftersom det omvandlas till glukos, alltså socker så fort det har kommit ner i magen. Att baka enligt Lchf med olika varianter av mjöl och socker ersättningar funkar inte för mig, så då får jag sluta med allt vad bröd heter, kakor, bullar, pitabröd osv. Så det blir ju en utmaning utan dess like, kakmonster som jag är. Men skam den som ger sig, det ska gå!



Pusselipuss.

lördag, oktober 15, 2011

Klimakteriet

Jag är en som lider av klimakteriebesvär av allra värsta sort, tror jag i alla fall, och jag står inte ut med den fasansfulla ångestladdade känsla vid varje vallning jag får. Jag vet inte om jag ska kvävas eller kräkas, det är så obehagligt. Jag har tagit Femanest 1 g per dag nu i snart tre år, min läkare säger att cancerrisken i brösten ökar ju längre man tar dem, särskilt efter fem års medecinering, så jag måste hitta något annat alternativ, för mina besvär verkar ju hålla i sig hur länge som helst. Jag har haft besvär nu i nästan 10 år, sedan min första symtom, men det har varit outhärdligt de senaste fyra åren. Men nu snart tycker jag att det får vara nog, hör du det kroppen!!!

Jag läser allt jag kan komma över, se nedan vad jag läste häromdagen.

-Klimakteriet är en period då kvinnor får många och ibland besvärande besvär. Värmevallningar, humörsvängningar, väderspänningar, sömnproblem etc. Och det finns många metoder för att motverka det, om man inte vill använda sig av hormonbehandling.

Riskerna med hormonbehandlingar har ifs avtagit i takt med att preparaten blivit bättre.

Och skall man välja mellan pest eller kolera så bör man ta något som går att bota iaf.

Därmed vill jag inte skuldbelägga eller skrämma dem som valt en hormonbehandling....de skall känna sig trygga med sin doktors råd.

Däremot finns det en grupp kvinnor som inte är aktuella för någon hormonbehandling ex om man har känd cancer sjukdom och därmed disposition för detta i släkten.

Då är de naturliga valen bättre än att gå runt och må pest. Klimakteriebesvären kan vara från något år upp till tio år för dem som är mest drabbade.

10 år är en lång period att må dåligt på. Så då bör man se sig om efter något som fungerar.

Örter är ett klassisk alternativ....här är några exempel på örter som skapar harmoni i kroppen vid klimakteriebesvär.

•Läkesilverax (Cimicifuga racemosa eller Actea racemosa): Läkesilverax är en hög växt med blommor som växer naturligt i nordöstra America. Den användes mycket av indianer, och senare av amerikanska kolonister, för att lindra mensvärk och klimakteriebesvär. De torkade rötterna och dess underjordiska stam (rhizom) tillagas.

•Jamsrot (Dioscorea villosa): Jamsrot tillhör jamssläktet och växer i Nordamerika, Mexico och Asien. Den är en ört med anti-inflammatorisk effekt. Man använder de torkade rötterna.Finns som både tabletter och kräm att smörja på ställen där huden är tunn för bästa upptag. Det sägs att krämen är mest effektiv.

•Kinakvanne (Angelica sinensis): Kinakvanne förekommer framför allt i Kina, men finns även i Japan och Korea. Den är vanlig inom orientalisk medicin. Rötterna används mycket i traditionell kinesisk medicin för att behandla gynekologiska sjukdomar, utmattning, mild blodbrist och högt blodtryck.

•Ginkgo (Ginkgo Biloba): Ginkgo är ett tåligt, dekorativt träd som växer naturligt i Asien. Ginkgon kan spåras 270 miljoner år tillbaka i tiden och är därmed världens äldsta levande träd. Bladen tillagas.

•Salvia (Salvia officinalis): Salvia är en vintergrön ört med kraftig stjälk, gråaktiga blad, och blå eller lila blommor. Den odlas ofta, även om den växer vilt i södra Europa. Liksom Myntasläktet tillhör Salviasläktet familjen Kransblommiga växter, och är känd för sina läkande egenskaper. Bladen kan användas färska eller torkade.

•Rödklöver (Trifolium pratense): Rödklöver växer naturligt i Europa, Afrika och Asien, men odlas i många andra områden. Växtens blommor används i framställning av tabletter och kapslar, samt i te och vätskor.

•Lakritsrot (Glycyrrhiza glabra): Lakritsväxten tillhör familjen Baljväxter och är därmed släkt med bönor och ärtor. Den förekommer naturligt i södra Europa och vissa delar av Asien. Den är en örtartad perenn (flerårig ört). De torkade rötterna och dess underjordiska stam (rhizom) tillagas.

•Munkpeppar (Vitex agnus castus): Munkpeppar växer i Medelhavsområdet. Under antiken användes den mycket växtodlare för att behandla klimakteriesymptom och hormonförändringar. Frukten torkas och tillagas.

Även bidrottningsgele sägs ha effekt mot klimakteriebesvär. Sojabönan är ett känt livsmedel som sägs ha effekt vid besvär av denna art genom sitt höga innehåll av växthormoner som verka lindrande på just övergångsbesvär.

Det finns även en uppsjö av kombinationspreparat som verkar på flera sätt i kroppen....ex med pollen, bidrottningele och gingseng för dem som blir trötta och nedstämda kan detta vara ett alternativ att ta till. När inte orken vill infinna sig riktigt och stressen tar över.

Vill man inte ta piller och smörja in sig så finns det även den sk Lady Care.

Som är en diskret magnet för lindring av klimakteriebesvär. LadyCare fästes enkelt fram på trosan och kan användas separat eller komplettera annan behandling.
Behandling med magneter är säkert och utan biverkningar och har använts inom konventionell sjukvård och egenvård under lång tid.
Den kan används för sig själv eller som komplement till annan behandling. Både skolmedicinsk hormonbehandling och alternativmedicinsk behandling.

Vanlig linfröolja sägs ha en hormonreglerande effekt..tyvärr innehåller den mycket omega-6 fetter som även sägs kunna öka benägenheten för inflammationer i kroppen ex i leder. Så det är inget alternativ för dem med ledbesvär.

Så som sagt det finns hjälp att få även inom alternativbehandlingsområdet....vad som passar var och en är beroende på vilka besvär man har och hur svåra de är.

Vilka besvär som känns mest påfrestande för dig som är drabbad och för omgivningen.

Är tröttheten det värsta så kanske man skall välja något med en uppiggande effekt....och är humöret det som får omgivningen att vilja rymma hemifrån så kanske något mer dämpande är att föredra.

Vill man inte vakna badandes i svett så finns det örter som är verksamma mot det också.

Så nu blir det till att laborera lite med olika örter, så får vi se om jag blir kvitt detta olustiga tillstånd.

Så jag kan bli en glad och mindre svettig old lady, som dessa beskymmersfria uppsluppna damer, hahahahahaha...jag är nog då damen i mitten, nöjt tillbakalutad med amarna bakom nacken, se vad hon äger, minen säger allt!!





Källa IFokus Ians 2011-09-28 15.41

Fetaostens dag 15 oktober

En av världens äldsta ostar, Fetaost, grekisk fårost i saltlag, fyller snart 3 år.
Den 15 oktober 2007 fick Grekland ensamrätt på namnet Feta.
Det har EU beslutat. Är fårosten från något annat land får den inte kallas fetaost.

Fontana har utnämnt denna dag till Fetaostens Dag.
Hela veckan firas med oslagbara erbjudanden i butiker runt om i Sverige.

För inspiration och spännande tips på hur du kan använda din fetaost till annat än grekisk sallad, klicka dig vidare till recepten.

Tacos med Fetaost
Grekisk sallad
Snittar med Feta
Pasta med riven Feta
Ugnsbakad Feta
Grekisk sadwich





Källa, http://www.feta.se/

fredag, oktober 14, 2011

Kolonilotten

Här står Åke och småpratar med Arne, förre ägaren.

Till våren, sommaren och hösten blir detta vårt andningshål.
Så jäkla underbart.

Jag har vurmat för sommarstuga, men aldrig hittat någon som varit perferkt.
Jo, det har jag, men då har de kostat runt miljonen.

Men nu har vi hittat något mellanting, och med odlingsmöjlighet, som jag alltid velat ha.

Dessutom på cykelsavstånd.

Vi får renovera stugan, men då precis som vi vill ha den.
Det blir liggande panel på väggar som vi målar vitt plus taket. Golvet blir breda granplankor.

Jag har hittat bäddsoffan, matbordet, stolarna, skåpet och gardinerna, allt har jag nere i källaren tills det är dags att inreda.

Det kommer att bli så avslappnat och fint. Där vi kan njuta och vila.

Tänk åka ut på fredag kväll, grilla något gott, dricka lite vin, sedan kunna köra igång med planteringarna direkt på lördagmorgonen, kanske lösa melodikrysset med en kopp kaffe under fläderträdet, sååå underbart.
Jag längtar.



Se vilken underbar jord, de som har ägt lotten tidigare var experter på ekologisk odling. Längst ner står Britta, förre ägaren av lotten. Ser ni längst bort på bilden, där finns extra lotter man kan hyra för en hundring per år, den som är närmast är våran, där ska vi odla massor med olika potatissorter och löksorter.

Äggets dag 14 oktober

Äggets dag firas alltid andra fredagen i oktober. 2011 kommer den att firas den 14:e oktober. Den firas på samma dag i mer än 25 länder.

Är du osäker om ägget är färskt?
Lägg det i kallt vatten. Om ägget ligger kvar på botten, är det färskt. Flyter det, är det för gammalt.
Ägg håller längre om du förvarar dem i kartongen med den spetsiga änden nedåt och i kylskåpet, i rumstemperatur försämras äggkvaliteten snabbt..

Konsten att koka ett ägg så att gulan blir så där perfekt krämig utan att vara för rinnig eller seg är inte lätt, men Amanda har kommit på ett sätt som funkar hyfsat bra, lägg ägget i kallt vatten, låt koka upp koka sedan ägget 3-5 minuter beroende på storlek, dra kastrullen från plattan, låt stå i det heta vattnet någon minut, spola sedan i kallt vatten.

Så här ska ägget kokas, läser jag på Allt om mat.

Hönsägg som läggs ner i kallt vatten ska, räknat från det vattnet börja sjuda, koka i:
2 minuter för löskokt.
5 minuter för krämig gula.
8 minuter för hårdkokt.

Förvara rätt, hårdkokta ägg ska också förvaras i kylskåp och helst inte längre än en vecka.



söndag, oktober 09, 2011

Pärlbröllop

Idag har vi varit gifta i 30 år.
Helt fantastiskt vad tiden går,
och vår kärlek består.

Vi firade årsdagen igår, med att köpa,
en kolonilott med kolonistuga,
sen åt vi middag på Costas.

Jag har den underbaraste man i världen och jag önskar oss ytterligare 30 underbara år tillsammans.

Puss min älskling, gu va vi har det bra.

fredag, oktober 07, 2011

Älska smör!

Smördebatten fortsätter, helt underbart, smörälskare som jag är. Följ denna länk och läs artikeln, så kommer du aldrig mer att vilja köpa MARGARIN!
http://kolhydrater.ifokus.se/articles/4e8394b488f47229f200a010-med-smak-av-smor#threadlist-state

Källa ifokus

Sparrisfrossa


Sparrissäsongen är här!
Ät så mycket sparris du orkar - listan över fördelarna med de krispiga vitaminpinnarna kan göras lång.

En av de allra största kvaliteterna är att de gröna skotten ger dig maximal mättnad med få kalorier, vilket fibrerna ska ha äran för.

En del av fibrerna är till på köpet av inulintypen, som av många forskare betraktas som särskilt hälsosam eftersom den har en positiv effekt på tarmfloran.

Dessutom är sparrisen rik på vitaminet folsyra, som till exempel spelar en central roll i kroppens produktion av blodceller och som forskarna anser kan skydda dig mot hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer.

Och så är det ju inte heller negativt att sparrisen också är en ytterst delikat och välsmakande grönsak.

Vit eller grön sparris?

Vilken sparris bör man välja?
Vad är egentligen skillnaden - förutom att de vita växer övertäckta med sand och de gröna får lov att njuta av solens strålar?

De två sparrissorterna liknar varandra på många områden. De har ett identiskt innehåll av kostfibrer, innehåller samma mängd folsyra och är generellt rika på hälsosamma näringsämnen.
Men de skiljer sig från varandra när det gäller vitaminer och mineraler och framför allt när det gäller innehållet av immunförsvarsstärkande flavonoider.
Den vita sparrisen är fattig på immunförsvarsstärkande antioxidanter, medan den gröna är fullproppad med antocyaniner, av samma slag som vi får olika sorters bär. Och det är de nyttiga växtämnena som ger den gröna sparrisen dess kraftigare smak - och alltså gör den till segrare i duellen med sin vita kusin.

Så svaret blir,  grön sparris, vilken tur för det är den jag gillar bäst.


Sparris gånger tre små rätter, som nyttiga snacks, eller som förrätt. 
Innehåller massor av skelettstärkande kalcium.

2 personer

600 g gröna och vita sparrisar
2 skivor parmaskinka
2 msk grön basilikapesto
Citron
2 ägg
1 dl ricotta eller keso
Salt
Peppar
20 g parmesan

Tillagning

Skölj sparrisen och bryt av ändarna. Skala även de vita.

Rätt 1.
Ta den gröna sparrisen och dela parmaskinkan i två delar på längden. Linda sedan in dem två och två i skinkan. Stek dem i cirka 8 minuter i stek- eller grillpanna. Ät dem ljumna.

Rätt 2.
Dela resten av sparrisen i två bitar. Koka cirka fem gröna i 3-4 minuter och fyra vita i 7 minuter. Blanda dem med pesto och servera citronklyftor till.

Rätt 3.
Skär de sista sparrisarna i små bitar och koka i 2 minuter. Rör ihop ägg, ricotta, salt, peppar och lite riven parmesanost. Häll upp blandningen i muffinsformar och grädda dem i 175 grader i ca 25 minuter. Ät dem ljumma eller kalla.

Sund bonus, rätten innehåller massor av folsyra som täcker hela ditt dagsbehov. Dessutom täcker du också nästan 40 procent av ditt dagliga behov av skelettstärkande kalcium.


Grillad kyckling med sparrisfrikassé, passar bra som lätt lunch eller middag.
Proteiner och vitaminer i härlig kombination.

2 personer

2 kycklingfiléer, lägg i plastpåse och banka lite lätt ut dem med en kavel, tills de är  jämntjocka.
smör eller olivolja att steka i
Salt
Peppar
600 g vita och gröna sparrisar
1 schalottenlök
Olivolja
Citronsaft
1 liten bunt dill

Tillagning

Salta och peppra kycklingen och stek i smör eller olja 15 minuter eller tills de är helt genomstekta.
Skala de vita sparrisarna och bryt av både de vita och gröna sparrisarna vid foten, så att du tar bort den träaktiga delen. Skär dem i 4 cm långa bitar, halvera ev de vita på längden.
Skala och hacka en schalottenlök, och sautera den i en stor kastrull eller djup panna i cirka 1 msk olja ihop med sparrisen. Salta och peppra och stäng av efter 5 minuter. Blanda med lite citronsaft och plockade dillvippor. Skär kyckling i bitar och lägg dem ovanpå.

Sund bonus, förutom alla kostfibrer är rättens styrka det stora innehållet av mättande proteiner. Samtidigt får du en massa antioxidanter i form av betakaroten, E-vitamin och C-vitamin.


Källa IForm

Att koka Soppa på en spik...


Soppor värmer och mättar - och tillagade på rätt sätt ger de oss en injektion av vitaminer och mineraler.

Vem känner inte till uttrycket ”att koka soppa på en spik” som kommer från sagan där en man påstod (genom att luras lite) att han kunde koka fantastiska rätter på bara en spik. Fast han la i en massa nyttiga ingredienser.
Av soppa får du 300-400 gram grönsaker som lätt glider ner. Soppa ger till på köpet en extra fördel eftersom man inte förlorar vitaminerna och mineralerna ut kokvattnet. De simmar i stället runt i soppan och ner i dig varje gång du stoppar en sked soppa i munnen.

Soppa ger superbra upptagning av alla ämnen, för när du avnjuter en varm soppa, får det inte bara blodet att cirkulera runt lite fortare. Du kan nämligen samtidigt glädja dig åt att antioxidanterna från soppans alla kokta grönsaker är mycket lättare att uppta än när grönsakerna är råa. Förklaringen är att när grönsakerna kokas sprängs växtcellerna så att de mikroskopiska ämnena blir mycket enklare för kroppen att tillgodogöra sig.

Rödbetssoppa med parmaskinka

Värmande och krispig.

2 personer

500 g avlånga rödbetor
1 schalottenlök
8 dl buljong
Salt
Peppar
1 msk vinäger
2 skivor parmaskinka
½ bunt persilja finhackad
1 dl tjock yoghurt

Tillagning

Skala rödbetorna och löken. Skär två tredjedelar av rödbetorna i bitar och koka dem och löken i buljong i 20 minuter. Mixa till en slät soppa och smaka av med salt, peppar och vinäger. Parmaskinkan rostas i ugnen i 200 grader i 5-7 minuter. De resterande rödbetorna rivs grovt och blandas med salt och en aning vinäger. Lägg upp soppan med de rivna rödbetorna, yoghurt och knaprig parmaskinka till. Strö över lite persilja. Servera grovt bröd till de som föredrar att äta bröd.

Smaklig måltid!



Källa Iform

torsdag, oktober 06, 2011

23 År




Är det en vanlig dag,
Är det en vanlig dag,
nä det är ingen vanlig dag,
för det är Amandas födelsedag,
hurra, hurra, hurra.

Vi har ätit middag och pratat och skrattat i flera timmar, Amanda, Ida, jag och Åke.
Överräckt present, presenter och det blev så bra, så bra.
Allt passade och hon blev så fin.

På söndag, kommer alla och då blir det fondue och gräddtårta.
Och resten av presenterna.
Och så ska vi spela spel.

Så mysigt.

tisdag, oktober 04, 2011

Kanelbullensdag 4 oktober

Firandet fortsätter, idag är det kanelbullens dag, infördes 1999 för att fira Hembakningsrådets 40-års jubileum, här får du ett nytt och härligt recept.

Med äppeljuice i degen och äppelmos i fyllningen får kanelbullarna en frisk höstsmak.

Ingredienser 15 - 20 stycken
 
25 g jäst, för söta degar
2,5 dl äppeljuice, drickfärdig
0,5 dl vit sirap, eller strösocker
1 tsk kardemumma, stött
2 krm salt
8,5 dl vetemjöl
75 g smör, rumsvarmt

Fyllning:
50 g smör, rumsvarmt
2 msk farinsocker, eller strösocker
0,5 msk kanel
0,5 msk majsstärkelse
0,5 dl äppelmos

Pensling:
1 st ägg, uppvispat
pärlsocker

Tillagning

1 Ta fram och låt alla ingredienser bli rumstempererade. Smula jästen i en köksassistent eller bunke. Tillsätt äppeljuice och rör om så att det blandas.

2 Tillsätt sirap, kardemumma, salt och det mesta av mjölet (spara 1/2 dl till

utbakningen). Klicka ner smöret och arbeta degen kraftigt i minst 5 minuter till en smidig deg. Låt jäsa under bakduk cirka 30 minuter.

3 Rör samman smör, socker kanel och majsstärkelse till fyllningen. Blanda ner äppelmoset.

4 Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den lätt. Kanske behövs lite mera mjöl men var försiktig med mjölmängden, bullarna blir saftigare med mindre mängd. Kavla ut degen till en stor rektangel.

5 Bred fyllningen på halva rektangeln på längden och vik över den ofyllda sidan.

Skär i cirka 2 centimeter breda remsor, dela dem på längden men låt dem hänga ihop högst upp. Vrid dem och forma en lös knut (det blir mindre kladdigt om man gör det på en tallrik med strösocker).

6 Låt jäsa övertäckt på bakplåtspappersklädd plåt cirka 30 minuter. Sätt ugnen på 250 grader.

7 Pensla försiktigt med ägg och strö över pärlsocker. Grädda mitt i ugnen 7–8 minuter.

Tips! testa att baka ut bullarna i långpanna.

Kanelbullar i långpanna
Kanelbullar i långpanna
Kanelbullar i långpanna
Kanelbullar i långpanna
Kanelbullar i långpanna
Kanelbullar i långpanna

Här gräddas kanelbullarna som brytbullar i en långpanna. Det är praktiskt att kalljäsa på plåten i kyl under natten - ta fram dagen därpå, låt jäsa upp ordentligt och grädda sedan.

Ingredienser ca 20 bullar

Se recept för kanelbullar med äppelsmak

Tillagning

1-4. Följ receptet på kanelbullar med äppelsmak till och med steg 4.

5 Bred på fyllningen och rulla ihop till en rulle från långsidan. Skär rullen i 20 bitar. Lägg dem glest på bakplåtspappersklädd långpanna (ca 30 x40 centimeter).

6 Täck med plastfolie och låt stå i kylen över natten. Eller låt jäsa på vanligt vis i rumstemperatur under bakduk cirka 30 minuter.

7 Ta fram plåten ur kylen och låt bullarna jäsa upp ordenligt i rumstemperatur minst en timme. Sätt ugnen på 225 grader.

8 Pensla försiktigt med ägg och strö över pärlsocker. Grädda mitt i ugnen cirka 15 minuter.

9 Dofta över florsocker, om så önskas och servera som brytbröd eller uppskuret i bitar.


Källa hembakningsrådet.se  Recept, Allt om mat

söndag, oktober 02, 2011

Gräddtårtans dag 2 oktober

Hösten fullkomligt kryllar av temadagar rörande mat.

Gräddtårtans dag infaller första söndagen i oktober.

Med en hembakad tårtbotten når man också upp i en högre smakdivision än de färdigköpta. Tårtbottnar, eller anslag som de kallas, är lätta att göra och går bra att ha färdiga i frysen. Jordgubbar och en klassisk vaniljkräm blir fyllning. Gelétäckta jordgubbar på toppen ger tårtan ett proffsigt intryck.

Ingredienser till en tårta

Anslag
1 dl vetemjöl
1 dl potatismjöl
1 tsk bakpulver
4 st medelstora ägg
2 dl strösocker
1 st kakform med löstagbar kant, 24 cm i diameter
0,5 msk smör
1,5 msk ströbröd

Vaniljkräm
4 dl mjölk
3 msk strösocker
3,5 msk maizena majsstärkelse
3 st äggulor
0,5 st vaniljstång

Fyllning
400 g jordgubbar, fint skurna
2 msk strösocker

Gelé
4 st gelatinblad
0,75 dl koncentrerad jordgubbssaft
1,25 dl vatten

Garnering
1 l jordgubbar
2,5 dl vispgrädde
50 g mandelspån

Tillagning

1. Sätt ugnen på 175°. Smörj och bröa formen. Blanda samman vetemjöl, potatismjöl och bakpulver i en skål. Vispa ägg och socker minst 5 minuter så att blandningen blir riktigt ljus och pösig.

Sockret ska ha löst sig helt. Sikta ner mjölblandningen i äggsmeten och blanda väl. Häll upp i formen och släta ut till ett jämnt lager.

Grädda mitt i ugnen ca 35 min.

2. Låt anslaget kallna och dela så det blir 3 tårtbottnar. Jämna eventuellt till den översta om den blivit ojämn under gräddningen.

Använd helst en lätt sågad, lång och tunn kniv. Måtta med t ex en tändsticksask för att få jämna bottnar.

3. Vaniljkräm: Blanda i en kastrull mjölk, socker, majsstärkelse och äggulor samt vaniljstång skuren på längden. Använder du vaniljsocker ska det inte koka med utan blandas ner när krämen kallnat.

Värm under vispning tills den första kokbubblan syns. Häll snabbt upp i en skål och kyl i ett vattenbad. Tag upp vaniljstången och skrapa ur kornen.

4. Tårtan: Blanda samman fint skurna jordgubbar och socker.

Bred lite vaniljkräm på den understa botten och fördela de skurna jordgubbarna ovanpå. Lägg på mittentårtbotten och bred på det mesta av vaniljkrämen på den. Lägg på den översta botten, bred

på ett tunt lager vaniljkräm och lägg ut jordgubbar i önskad form och mönster.

5. Vispa grädde och täck kanterna runtom med ett jämnt lager. Rosta mandelspånen i en torr stekpanna på låg värme och täck tårtans sidor med dem så fort de svalnat. Det går lätt att göra med hjälp av en stekspade. Lägg resten av den vispade grädden i en sprits och spritsa en kant längst upp.

6. Gelé: Lägg gelatinbladen i blöt 5 min i vatten som täcker. Blanda koncentrerad saft och 4/5 av vattnet. Tag upp gelatinbladen och värm dem tillsammans med resten av vattnet på låg värme i en kastrull eller i en skål i mikron. Rör ner det försiktigt i saftblandningen och ställ det kallt några minuter. Gelén får inte bli helt stel utan bara börja bli fast så att den går att skeda upp på jordgubbarna.

Om gelén påminner om ovispad äggvita har den rätt konsistens. Täck jordgubbarna med gelé och ställ tårtan kallt gärna 1 timme före servering.


Källa, Allt Om Mat

lördag, oktober 01, 2011

Vegetariska världsdagen 1 oktober


Vegetariska världsdagen "firas" varje år den 1 oktober - med seminarium, utställning och bokbord.

Vegetarisk matlagningstävling - Bästa gröna skollunch.

Utdelning av vegetariska familjerecept hos samtliga hälsokostbutiker i Sverige

Instiftades 1995

KANTARELLOMELETT
En traditionell rätt som alltid smakar underbart gott. Om du har massor av kantareller är detta ett härligt sätt att slösa dem på.

Ingredienser 4 pers.

5 st ägg
0,75 dl vispgrädde
3 dl mjölk
0,5 tsk salt
1 krm svartpeppar, nymald

Stuvning
1 l kantareller
2 msk smör
2 msk vetemjöl
2 dl mjölk
1 dl matlagningsgrädde
0,5 tsk salt
1 krm svartpeppar, nymald
1 knippe persilja, kvistar

Tillagning
1. Sätt ugnen på 200°. Vispa upp äggen lätt. Vispa ner grädde, mjölk, salt och peppar.

2. Häll omeletten i en smord ugnssäker form.

3. Grädda mitt i ugnen ca 35 min.

4. Rensa och skär svampen i bitar. Låt svampen koka i en torr stekpanna tills det mesta av vätskan försvunnit. Tillsätt smöret och fräs ca 15 min på svag värme.

5. Strö mjölet över svampen och rör om. Späd under omrörning med mjölk och matlagningsgrädde. Låt koka på svag värme ca 5 min. Smaksätt med salt och peppar.

6. Häll stuvningen över omeletten. Garnera med persilja. Servera direkt.

Läs mer på vegetarian.se  Recept, Allt om mat