Matklubbens Topplista

söndag, september 30, 2007

Face Transformer Olle

Face Transformer: Camilla


Camilla är väldigt lik farmor Anna som Botticelli, andra bilden, eller hur!

Face Transformer: Ida

Ida blev jättefin på alla. Det är nästan så att man skulle vilja förstora. (Kanske inte Mangan då)

Face Transformer: Fanny

Hon blir så fin som Botticelli och Mucha, själv tycker hon bäst om Manga, precis som Lovisa.

Face Transformer: Amanda

Amanda som kille är väldigt trovärdigt, hon skulle nog ha kunnat se ut så om hon varit kille. Kolla Mangan, näsan är lika avbiten som på min.

Face Transformer: Åsa

Det är verkligen läskigt, jag som Manga visar verkligen propotionerna mellan ögon och mun, näsan verkar avbiten.

Så irriterande

Nu har jag kämpat i oändlighet med att föra över mina bilder från telefonen till datorn men det går inte,

och jag som ville lägga in bilder från min resa...

...från Kiruna till Stockholm,

med ett stopp i Gävle hos systerdottern JG och hennes sambo där vi fick kaffe och god kaka.

och övernattningen hos Ida i Stockholm.

Jag måste kolla upp vad det är som blockerar, för det har aldrig varit några problem förut.

Jag får väl söka upp expertisen om inte annat...

Livskvalité

I kväll unnade vi oss en helkväll med middag på Lottas Krog, dessert på Pipes of Scottland och dans på Harrys och nu avslutar vi kvällen hemma med melodikrysset (på webben) och en stor kopp grönt te med en cognac till.

Sen ska vi sova tre timmar i kvarten, för i morron kommer vi att vara trötta som bara den!

lördag, september 29, 2007

Ingen rast och ingen ro

Idag lördag har vi flyttat alla kontorsmöbler och datorer och lampor och papper och pärmar och skrivare och microvågsugnar och en massa annat som hör ett kontor till, till ett annat kontor på Ersboda.

Vårt förra kontor var dels, förlitet, dels för mögligt.

Det visste ingen om när kontraktet skrevs och dessutom skrevs kontraktet på tre år, det är lång tid när man inte mår bra, så nu när tiden var ute var det läge att byta kontor.

Alla har haft olika känningar av möglet, men de flesta har klagat på huvudvärk, trötthet, hosta, rinnande ögon och hela allmäntillståndet påverkat.

Så nu håller vi tummarna för att det ska bli bättre i de nya lokalerna.

Jag och Linn har inrett vårt kontorsrum med skrivborden mittemot varandra och en liten sitthörna med lila stolar och ett litet glasbord emellan, där vi kan sitta på morgon och dricka te och gå igenom dagens agenda.

Våra kunder kan också sitta där och konversera med oss, över en kopp.

Vi har fått fondväggar målade i en varmt vinröd färg med namn "kärlek" så nu kommer hela kontoret att präglas av denna värme!

Jag har fått äran att välja gardiner, så till veckan ska jag bege mig till någon lämplig tygaffär och välja och vraka.

Vi ska även införskaffa massor med växter som förhöjer trivseln.

Nu ska jag inreda min del av kontoret så att man ser att det är min plats jag sitter på, fastän en del tycker att det är fjantigt med kort på familjen, så tänker jag ändå ha det.

Jag ska också skaffa ljuslyktor med värmeljus och till jul ska vårat kontor vara julpyntat till bredden.

Jag riktigt längtar till på måndag.

fredag, september 28, 2007

Överdrifter

Igår satte jag mej ner framför TV:n med spänd förväntan.

Äntligen skulle jag få se mitt favorit matlagningsprogram

"Vad blir det för mat" med Per Morberg

Men jag måste erkänna att jag blev faktiskt lite besviken.

Vad är det med alla på TV, från början är de så bra och naturligt charmiga och speciella, men efter att de har kört några program så spårar det ur.

Jag kan ta några exempel:

Ernst Kirchsteiger, han var så himla mysig från början, men nu uppför han sig som en tok. Skrattar så att han nästan ramlar omkull.

Per igår kastade mat omkring sig och var extremt slamsig. Proppade hela munnen full med nygräddade pannkakor med grädde och sylt, fast han sa hela tiden att han inte gillade pannkakor.

Jag såg även Niklas mat på ettan före och han använde en massa ljudeffekter vad än han gjorde, smack ner var ett ord han sa efter allt han la i maten. Sen har han tagit efter Nigella och börjat äta maten som han har lagat på samma sätt som hon gör, desperat hetsätande , näe vet ni vad.

Är det för att de inte pallar att vara så populära. När de upptäcker att folk gillar dem så mycket så blir de som en fyra-åring som hela tiden ska göra sig till för att de blir lite skenerade och samtidigt vill ha mycket uppmärksamhet.

Eller är det för att det ska bli så mycket mer intressant för oss som tittar

för det är ändå något med detta beteende som gör att man inte kan låta bli.

Så jag bänkar mig framför Tv:n nästa torsdag igen.

söndag, september 23, 2007

Hem ljuva hem

Borta bra men hemma bäst!

Äntligen är jag hemma och kan

sova i egen säng,

äta hemlagad mat, (på fasta tider)

spendera tid med maken

få ordning på kaoset på kontoret.

Men det har varit mycket bra resor.

Den senaste resan till Stockholm blev riktigt, riktigt bra och genererade mycket jobb för oss.

Kaffekursen där jag fick träffa ett bolag som vi ska samarbeta med var mycket innehållsrik. Kursen var förlagd på ett Hotell i Malmköping som bolaget hade köpt.

Vi blev bjudna på helpension, jätte god mat och underbara kakor och deserter, jag nästan rullade ut på kvällen.

Tur att man går mycket när man är i Stockholm.

Jag åkte med en av tjejerna från Butiksevent tillbaka till Stockholm, hon var så bussig och skjutsade mig till en T-bana inte långt ifrån stan så att jag skulle kunna möta upp Ida och Amanda på Söder.

Vi gick till ett Crèperi där flickorna skulle äta efterrätt, jag kunde inte låta bli att beställa en dessert jag också, så jag åt en cognacsflamberad crèpe med romrussin och mörk choklad, till det drack jag en jätte god mörk öl, Afflingem Dubbel brun, det var så sjukt gott (ett uttryck som Amanda kör med så det smittar av sig).

På onsdag hade jag ett möte med ett annat demobolag som vi ska samarbeta med. Vårt möte hade vi på Scandic Anglais. Det blev så otroligt lyckat, jag hade min dotter med mig och VD:n hade sin dotter med sig. Allt blev så familjärt och avslappnat.

Dessutom har nog Amanda chans att få jobb inom kort, för hon gjorde ett gott intryck på dessa kvinnor, dels genom att agera "barnflicka" till Annas dotter, hon underhöll henne med att rita vikteckningar och förhörde henne på läxan, dels genom att berätta om sin utbildning och jobbet på SOS hundbyar i Fuengirola.

Fibona Group fick flera jobb under denna vecka, så nu är vi på G.

fredag, september 21, 2007

Direkt översatt eller talar vi otydligt

Vi har under resans gång stött på ett flertal gånger att de har stavat vårt företags namn fel

De skriver Sibona istället för Fibona.

Men värst var det i Hudiksvall, där hette vi

Sibona Grupp istället för Fibona Group, ja vi är ju visserligen i svergie men...

I debatten om jämnställdhet flickor verse pojkar

Så fick jag ett "kvinnorum" på First hotell i Hudiksvall.

Jag möttes av en tavelram med texten:

Kära kvinnliga hotellgäst!

För att just din vistelse hos oss ska bli riktigt behaglig är ditt rum något utöver det vanliga.

Du kommer snart att upptäcka sådant du uppskattar att ha till hands men som sällan erbjuds kvinnor under resan: en make-up-spegel, vårdande skönhetsartillar från Clarins, en härlig morgonrock och mycket mer som du lägger märke till efterhand. (Värmeljus, snygg tekopp, vattenkokare, strykbräda och strykjärn).

Sköt om dig själv.

Njut av en kopp te eller kaffe, bläddra i magasinet som vi hoppas faller dig i smaken, (Hus och hem) och njut av den trygga vistelsen i ett av våra högklassiga First-Lady-rum.

Varmt Välkommen!

Då frågar jag mig, finns det First-Man-rum också?

För jag tror och hoppas att män också skulle uppskatta att få lite lyx och flärd,

är alla värd, oavsett kön.

Wijs trädgårdar

Min syster och systerdotter har besökt denna underbara och annorlunda trädgård,

och jag har nyligen läst ett reportars i min senaste mattidning "Mat och vänner."

På väg till ett personalmöte

åkte vi förbi skylten Wijs trädgårdar, det känns märkligt att vara så nära men ändå så långt ifrån.

Så det får bli sommarens resa tillsammans med maken.

Men vad i...

...hela friden!

Hur kunde jag missa tiden för Per Morbergs fabulösa matlagnings program.

Det har ju varit reklam på TV flera gånger och jag är så säker på att de har sagt torsdag kl 19.00, och nu visar det sig att det är kl 21.00.

Ja får hålla tummarna för att det går i repris.

Och jag som hade sånt schå för att hitta någon som kunde spela in, eftersom jag inte skulle hinna se det på utsatt tid.

torsdag, september 20, 2007

Bänka er

Alla matlagnings intresserade

Torsdagar drar han igång igen

Kl 19.00 på TV4+

Jag pratar om

PER MORBERG

Han lagar rejäl mat, med passion, med inlevelse, med brutalitet och helt utan krusiduller.

Hans måtto är "Det tar lite tid, men det är inte svårt".

Tänk att ha detta kök och dessa råvaror som han har tillgång till, och kanske framför allt tiden.

ÅÅ vad jag skulle tillbringa mycket tid i mitt kök då, för nu för tiden blir det ingen tid alls.

Men ikväll ska jag drömma mig in i Pers kök,

jag riktigt känner dofterna och atmosfären redan...

Enerverande

Jag hade samma problem i Luleå.

Jag är ju ljud och ljuskänslig det vet jag.

Men det här var extremt jobbigt.

Jag har ett "här- går-man" trafikljus utanför mitt fönster, det tickar långsamt och det tickar supersnabbt.

Isoleringen i fönstret är lika med noll.

Jag kan absolut inte sova med en tickande klocka heller och det här blir ungefär samma sak, bara det att en klocka kan man antingen stänga av, gömma i något skåp eller i värsta fall slänga ut genom fönstret, när man är nog gud förbannad, men ett trafikljus kan man inte påverka för fem öre.

Man hör trafiken också men det är ett ljud som kommer och går, inte lika jobbigt.

Jag får hoppas att hotellet prioriterar fönsterbyten i första hand vid nästa renovering.

Biosalong á la barndomen

Det fanns ingen biograf i Bollnäs, så vi fick helt sonika åka till Sandviken, 3,6 mil enkel väg.

När vi kom fram så ringlade sig kön långt utanför biografen.

Det var som förr i tiden, med en biosalong, en film som visas, samma personal som säljer biljetter, popcorn, godis och läsk och dessutom är maskinskötaren.

Det var så lustigt för han rev biljetten innan han gav den till mig.

Vi var sist i kön, så när vi hade handlat klart, sa han att nu går jag och startar filmen.

Salongen var relativt välfylld, vi satte oss på rad två, så att Oscar fick sträcka ut sina långa ben.

Vi hade endast ätit frukost och en sen lunch så vi vräkte i oss pop corn, de var sanslöst goda, jag som inte är så förtjust i pop corn i vanliga fall.

Det visades en enda reklamfilm före, det var en barnfilm som man bara måste se "Råttatouille" (rat-a-too-ee).

Filmen som visades var "Underbar och älskad av alla, och på jobbet är det också bra".

En perfekt film när man bara vill släppa alla tankar, speciellt jobbtankar.

Nu börjar nedräkningen, två orter kvar, i morgon åker vi till Ljusdal, därefter blir det Hudiksvall.

Sedan blir det UMEÅ!

Men vi vänder nästan om direkt, vi får lördagen på oss att hinna vara med våra respektive och familjen, för på söndag eftermiddag kör vi ner till Sthlm.

Vi har möten med företag och demobolag som vi ska börja samarbeta med, och en kaffekurs.

Men framför allt ser jag framemot att få umgängas lite med Ida, gå ut och äta middag, se hennes kontorsplats, och prata- prata- prata.

Men nu ska jag sova.

onsdag, september 19, 2007

Rekryteringsresa

Nu är jag inne på min sjunde hotellnatt på en och en halv vecka.

Jag är på rekryteringsresa och nu är vi i Bollnäs, jag gör denna resa tillsammans med min fenomenala kollega Oscar. Han håller i företagsinformationen och ger ett respektingivande intryck på ett mycket bra sätt, med hans proffsiga framtoning får vi fram vår seriositet.

Jag står för demoutbildningen, allt som man bör veta inom plock och smakprovsdemonstrationer. Jag har väl den lite mjukare framtoningen och "på samma nivå relation" med personalen.

Så vi kompletterar varandra, vi ger båda sidor som behövs i ett fungerande företag, men man slipper ha bägge rollerna själv.

Personalen känner respekt och samtidigt får de kompis känsla.

Vi började förra veckan i Piteå, drog vidare till Luleå för övernattning. Därefter körde vi uppåt landet till Kalix och Haparanda, vi hade bra flyt så vi hann med en tur på Ikea, varuhuset var stort, utan att egentligen ha något större sortiment, men som vanligt så blir det nästan bara värmeljus och servetter som inhandlas.

Vi övernattade i Haparanda på City hotellet. Hade vår konferens på Vinterpalatset, man förväntade sig nästan ett is hotell men så roligt skulle vi inte ha.

Vi har inte fått så många sökanden, men de som söker har rätt profil för detta arbete, vi har hittat grymt bra personal.

Sen styrde vi vår kosa mot Gällivare. Vi fick bra respons, till och med från hotell personalen, de blev så intresserade av vårt företag så de fyllde i anställningsunderlag för att få extra jobb, det var kul och ganska så överraskande, det var inget vi hade förväntat oss.

Vi körde tillbaka till Luleå, övernattade där för att sedan börja vår resa hemöver, men med några stopp efter vägen där vi besökte personal som hade förhinder att komma på de utsatta tiderna.

Så nu är vi starka från Kiruna ända ner till Älvsbyn.

Vi kom hem fredag kväll och åkte söndag förmiddag ner till Sveg, där träffade vi en jättegullig kvinna 79 år som ville ha ett extra knäck. Hon gjorde skoinlägg av näver och ull till försäjning men kände att hon skulle vilja komma ut och träffa folk.

Nu har vi betat av Dalarna bit för bit och hittat mången bra personal.

Nu ska vi försöka återskapa vardagen med att gå på bio, vi jobbar långt ut efter kvällarna, så leva på detta vis kan man bara göra ett par veckor.

Att sova på hotell har vissa fördelar men i långa loppet är det inget att sträva efter.

För hotellfrukosten som brukar hägra för en i vanliga fall, varierar verkligen, det är ett fåtal som är riktigt bra.

Lägger in bilder längre fram.

måndag, september 10, 2007

Tillsammans är vi mindre ensam

Så kom älgjägaren hem, fyllde frysen med prima finfint älgkött, tog ett lååångt skönt bad, han har alltså bara tvättat sig i handfat under en hel vecka, med en god whisky och så var allt som vanligt igen.

Tänk vad man blir beroende av varandra.

När någon inte är hemma och stökar med sina vanliga rutiner så blir allt så annorlunda.

Till en början känns det ganska lugnt och faktiskt lite skönt, man kan göra lite som man vill utan att behöva ta hänsyn till någon.

Men i långa loppet känns det tomt och man saknar alla dessa rutiner som man har tillsammans, eller var för sig.

Som att gå morgon- eller kvällspromenader, fika på säng, dela på en flaska vin, se favoritprogrammen tillsammans, lösa melodikrysset tillsammans, kramas och ha mysigt, ha någon att sova med. (Låter som två pensionärer)

Men nu är det min tur att åka iväg...

Jag åker upp till Norrbotten och rekryterar folk denna vecka, kommer hem på fredag.

På söndag åker jag neröver och rekryterar personal i Hälsingland/Dalarna i en hel vecka.

Veckan därpå blir det Stockholm, vi ska skriva kontrakt med några företag och så ska jag gå kaffekurs inför ett stort event för Arvid Nordquist Classic kaffe.

Så det blir mycket telefon och sms:ande med make och döttrar i ett par veckor.

Men sen får vi hoppas att det lugnar ner sig ett tag med resandet, men man vet aldrig.

måndag, september 03, 2007

Nu ha en Bengt skutte en fjoling

Maken ringde och berättade att de hade fått sin första älg.

Det var dessutom svågern som hade skjutit älgen, i morse strax efter 06.00.

Så då går hela första dagen åt till att ta reda på den älgen.

Jag tror verkligen att min man gillar det här med älgjakten.
Inte bara det här med att mannen i huset ska skaffa mat till sin familj, för det sitter nog i sedan urminnes tider i ryggmärgen som, JA, jag vet att det finns kvinnor också som jagar och då är det väl något annat som lockar och drar.

Nej jag tror att min man gillar allt runt om kring, han skriver listor och han handlar och planerar mat, steker kött och donar. Han är så engagerad för det är bara hans och ingen annans, han behöver inte tänka på någon annans behov.

Sen gillar han att vandra i skogen.

Sitta på älgpass och spana, nästan som lite meditation, fast på helspänn.

Koka kaffe över öppen eld.

Steka fläsk och ägg i mycket smör.

Han är en helt ny människa när han kommer hem från den årliga älgjakten, avslappnad och lycklig även om han inte har fått skjuta någon älg, för i slutändan så äter vi en gädrans massa kyckling och lax, så älgköttet skulle vi faktiskt klara oss utan.

Men min man klarar sig inte utan älgjakten.

Snuvad

Så här är det alltid när maken åker iväg och jag blir utan bil.

Jag tänker, perfekt då kan jag cykla till jobbet, då får jag in lite mer vardagsmotion, det blir 1,2 mil tur och retur.

Men så går jag och blir förkyld!

Jag brukar klara mig med en rejäl förkylning vartannat år ungefär, lagom efter jul, någon gång mellan januri och mars, men inte i år.

Nåväl det finns inte mycket man kan göra åt det, det är bara att gilla läget. Tids nog så går det över.

Man ska ju skratta sägs det, då blir man friskare så nu ska vi se en rolig film och skratta utav tusan. Det blir nog "Släpp fångarne loss det är vår" med Gösta Ekman, Margaretha Krook, Hasse och Tage för att nämna några av skådisarna.

Och så ska jag äta kycklingsoppa och massor med Ben and Jerry´s Vanilla Toffe Crunch Ice cream, direkt ur burken.

Så i morgon är jag säkert friskare, men fortfarande rund om magen. (Borde nog avstå från glassen!)

Mani

Så där ja, då var jag också fast i Kpwebbens bajsspel.

Men det passar ju bra nu när jag är förkyld och inte kan jobba, för jag har knappt någon röst, då kan jag ligga här nerbäddad i sängen, dricka ingefärste och sortera bajs.

Jag kan tacka min systerdotter JG för tipset.

lördag, september 01, 2007

Storstädat

Nu skiner och blänker det överallt på nedervåningen.

Tänk att det är så underbart skönt när man har städat och tagit bort allt damm.

Det luktar gott och så känns det luftigare, som om dammet inkräktat på atmosfären.

Nu ska jag och Amanda unna oss en god middag på Lottas krog,

hon för att hon ska känna sig gladare, släppa tankarna på tjafsiga fd pojkvänner för en stund

och jag för att jag har varit så duktig och städat trots förkylning och huvudvärk.

Sedan ska jag se en bra film innan jag kryper till kojs.

Älgjakten

Idag åker maken på älgjakt till sitt barndomshem i Skirknäs.

Så då blir det bara jag och Amanda här hemma till veckan.

Det var meningen att Amanda skulle resa ner med Ida och vara i Sthml ett par veckor men det blev så tight med tiden eftersom hon nyss har kommit hem från Turkiet.

Hon får resa ner en annan gång.

Så då får Ida komma till rätta i lägenheten och med jobbet först.

Krona med älghuvud, nej tack! (Denna sitter på en vägg på Rex i Umeå)

Vi har en älgkrona utan huvud uppe i förrådet.

Förr var den i garaget, för en sådan pjäs passar verkligen inte in i vår miljö.


Det här är det närmaste en älg får komma innomhus, ett älgbröd,

förutom då köttet förstås, styckat och packat och malt till färs.

Barn och Bebisar

Jag älskar barn och bebisar!

Dessa underbara små liv med sin alldeles egen personlighet.

Det har blivit ett helt gäng med små bebisar som jag har haft fördelen att få vara med och pyssla om.

Först och främst mina egna barn och syskonbarn, men sen alla dagbarn.

Och nu mina barnbarn och syskonbarnsbarn.

Kolla här på några av gullungarna, jag hade inte så många kort på den här datorn men här kommer några.

Olle 6½ månad testar sin nya bil.

Olle och Fanny busar, Fanny lär ut hur man räcker ut tungan, men jag lyckades ta ett kort när Olle höll in sin tunga, men man ser spetsen på Fannys
Systerdottern JG, ca 1 år badar på vår altan i Arvidsjaur, gode länge sen, men jag minns det som igår. Vi fick ofta rå om både Marcus och Joanna och det var så mysigt med dessa barn.Här kommer ännu en mysig bebis,
Systerdottern JE:s son Arvid 6 ½ månad i sin hoppgunga i det nya huset i "Flurkis".

Toaletter

Det finns sannerligen olika typer av toaletter.

Denna toalett besökte vi på vägen mellan Sollefteå och Östersund.