Jag har köpt en jalusigardin till köket som jag tänker förgylla med en virkad uddspets.
När jag tog fram garnet från mamma så hittade jag ett hårstrå från henne, rött och lite strävt, vilket ledde till tårar och sorgen att hon inte finns mer.
Idag kom ett brev med posten från min syster, där hon vidarebefordrade ett kort på mamma från en av mammas väninnors dotter.
Så nu sitter jag här och gråter.
Vilket underbart kort på mamma.
Det kommer jag att bära med mig i min agenda.
Tack Bitte och Kristina.
3 kommentarer:
åh guuud vad fint kort. o jo jag gråter lite då o då också. lite såna där tysta små tårar. nu senast för att jag så gärna skulle vilja höra henne säga "du, ida..." o sen berätta nåt eller fråga nåt.
jättefint kort på mormor.
finmormor.
skitdöden.
Skicka en kommentar