Resumé

Lördagens vinmässa var mycket trevlig och givande, vi provade flera supergoda och prisvärda viner.
Vi hängde nästan på låset så att vi skulle hinna med Purple Angel som skulle vara kvällen klo.
Det var ett otroligt gott vin men jag vet inte om jag tycker att det var prisvärt, 499 kr, känns väldigt mycket pengar för, en, flaska vin, men det är klart, man spenderar ju så mycket pengar på Champagne ibland.

Jag fastnade för ett vitt vin från Portugal, Soalheiro (nr 80543, ur best. sort.) 174 kr, men det är också lite för dyrt, men härligt fräsch och blommig frukt, med druvan Alvarinho mycket närvarande.
Jag föredrar ju vita viner före röda i motsats till Åke, det är ganska synd, för om man ska köpa småflaskor finns det absolut inte samma utbud och det blir betydligt mycket dyrare också. Alternativet är då att köpa en box, men det är inte lika trevligt.

Ur det röda sortimentet får det bli Havens Bourriquot 2004, som blir min favorit, (nr 97047), 349 kr, också lite för dyrt, men ack så gott, med sin något animaliska doft (rått kött), fatkaraktär, katrinplommon, choklad och vanilj.

Efter provningen gick vi hem till Å & J. Vi bjöds på Västerbottenspaj och sallad till det drack vi Cacadu Ridge Semillon Chardonnay (nr 2060), 67 kr, mkt prisvärt
Torr, ungdomlig, fruktig smak med ton av smör, inslag av tropisk frukt, lime och bivax.
(Finns dessutom på halvflaska och trot eller ej, till nedsatt pris från 36-29 kr.)

Sen sjöng vi Singstar och jag vann de flesta gångerna.
Kanske inte för att jag sjöng bra, utan mer för att jag prickade rätt, när man börjar sjunga orden och för att jag hade tryck i rösten och höll ut tonerna så länge som det blev färgat i fälten, ni som har provat vet jag jag menar, det var hur kul som helst.

Vid halv sju gick vi till Två Våningar och åt god middag till halva priset.
Maten var förträfflig men vinet var förfärligt, och det är klart efter den provningen är det svårt att kunna hitta något som överträffar. Jag och Å åt lax och karlarna åt kött och det var så vällaget och trevligt upplagt.

När man äter middag får man inträde till Schlagerklubben till reducerat pris, så efter några funderingar beslöt vi oss för att gå ner och dansa lite, det är ju alltid kul.
Men vojne, vojne (ur det samiska språket kan översättas med oj, oj eller ack, ack) vad man bedrar sig, det är lika dant varje gång, knökafullt och massor med fulla ungdomar.

Vi köpte oss var sin drink och satte oss i karaoke baren. Det var trevligt, många modiga ställde sig upp på den lilla scenen och sjöng för full hals, en del riktigt bra och många riktigt dåliga. Men de satsade i alla fall, allt.

När jag och Å skulle på toan, fick jag bekräftat varför vi inte passar in på detta ställe.
Först tränger sig tre tjejer före oss i kön, med argumentet att de hade väntat i en kvart vid speglarna, jag orkade inte ens kommentera.

Sen spyr en tjej i tvättfatet vid speglarna.
Då fick vi nog och avrundade kvällen.

Det blir,
Nej tack,
till Sclagerklubben hädanefter, så det så.