Har en sak gemensamt och det är spenat.Alltså spenat är ett av det nyttigaste av alla gröna bladgrönsaker man kan hitta, den innehåller järn, folsyra, omega 3-fettsyror samt vitaminer och antioxidanter!
Förr fanns spenat endast att köpa fryst, numera säljs spenat färsk och då kallas den ofta babyspenat och spenatskott. Dessa är spädare yngre blad och kan därför ätas färsk. Annan spenat bör inte ätas färsk utan måste först kokas. "Babyspenat" passar färsk i sallader,
hamburgare, taco, pastasallader m.m.
Vuxen spenat behöver tillagas eftersom den är lite för mastig för att vi ska orka bryta ner den utan att få gaser och andra problem med magen. De allra flesta köper djupfryst spenat som normalt redan är tillagad. Dessa kan värmas direkt och behöver inte kokas.
Spenat i matlagningen
Genom att experimentera och testa lär du dig vilka recept som du gillar spenat i. Nedan hittar du några maträtter som du kan testa att sätta spenat till:
På pizza.
I pasta.
Tillsammans med matvete, råris och pasta i sallader.
Till kyckling.
Till kött och fisk.
I såser.
I gratäng.
I soppa.
Särskilt spenatsoppa rekommenderas.
Vad är spenat?
Spenat är släkt med rödbeta och mangold. Mangold har liknande blad men är mer lättsmält och har blivit ganska vanlig i Sverige. Den är ett bra alternativ till vanlig isbergs- och plocksallad.
Spenat (Spinacia oleracea) är en växt som odlas för sina ätbara blads skull. Odling av spenat började i Persien. Löven är 3–30 centimeter långa och 1–15 centimeter breda, med större blad längre ner på stammen och mindre uppåt, där blommorna återfinns. Blommorna, som är ljust gulgröna och tre–fyra millimeter i diameter, mognar till ett torrt fruktkluster med många frön.
Spenat sägs ofta vara rikt på järn, vilket inte stämmer. Järninnehållet i spenat är bara något högre än i andra gröna grönsaker; dessutom innehåller spenat oxalater som gör det svårare för kroppen att ta upp järnet. För att få i sig så mycket järn som möjligt från spenaten bör man samtidigt äta någonting C-vitaminrikt, då C-vitamin hjälper kroppen att ta upp järn. Spenat innehåller däremot gott om A-vitamin, E-vitamin och ett antal viktiga antioxidanter, exempelvis karotenoiden lutein.
Rester av spenaträtter ska ställas in i kylskåpet genast efter måltiden. Om det har blivit mycket mat över kan man först kyla ner den i ett kallt vattenbad. Det går bra att värma resterna vid ett senare tillfälle, och man kan även äta maten kall.
Orsaken är att spenat, både färsk och fryst, kan innehålla bakterier som bildar sporer. Bakterierna dör vid tillagning, eftersom de inte tål värme, men sporerna överlever. Om spenaträtten står i temperatur mellan 20 och 60 grader kan sporerna växa ut till nya bakterier på några timmar. Bakterierna kan omvandla det nitrat som finns naturligt i spenat till nitrit. Ibland kan nitrithalten bli hög. Detta innebär ingen risk för vuxna, men kan vara skadligt för små barn eftersom de är mer känsliga. Det är också anledningen till att man ska vänta med att ge spenat till barn under ett år.
Källa:Nyfiken vital
Källa:wikipedia
Källa:Livsmedelsverket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar