Utspelades i Arvidsjaur.
Jag var där och jobbade. Skulle arrangera någon typ av matmarknad.
Jag fick låna ett kontor bredvid Kristinas.
När det blev dags för lunch ville Kristina att vi skulle gå på Mimmis och kolla på kläder för de hade fått hem så mycket nytt.
Men jag var hungrig, jag hade med mig pasta och en god laxsås och grönsaker, men tänkte jag får väl äta sen.
När vi hade tittat runt bland kläderna och pratat med expediterna, två vid första anblicken identiska tjejer med slarvigt uppsatta knutar och samma klädsel, kläder som jag för övrigt kunde tänka mig att köpa, byxor och väst i ljusbeige, med ett svagt fiskbensmönster.
Men kläderna hängde för högt upp för att jag skulle kunna ta ner och prova dem och jag ville inte be om hjälp.
Så tog jag fram en liten våg och började väga upp maten jag skulle äta.
Då kom Kristina och gav mig tre godisar och sa att det var jag verkligen värd.
Vi var kvar i butiken ända till stängningsdags, då kom Helena och tjejerna gick och Helena frågade om jag ville hjälpa henne att stänga så jag började bära in allt det som hade stått ute på gatan.
Nu vaknar jag och tänker men vilken dröm, jag går på tolatten, dricker lite vatten och lägger mig igen,
somnar
och
fortsätter att drömma
på samma dröm.
Dag 2
Jag och Mamma möts på Mimmis och jag visar henne byxorna och hon säger att hon betalar.
Kristina kommer in och visar att hon har hittat en jätte snygg skinnkjol som passar henne perfekt, mamma säger att hon betalar.
In i butiken kommer, Beatrice, (Bea från Renvallen, hon som var med i första TV serien av Baren), hon äter på en klubba och går längre in i butiken och tar ner en kostym där bara byxorna kostar 25,000:-, hon går in i en provhytt, tar på sig kostymen, snurrar runt ett par varv inne i affären, går sedan mot dörren och säger till mig, hejdå kul att ses, dom där, pekar på tjejerna, ser inte vad man hade för kläder på sig när man kom, inte heller när man går och så skrattar hon. Jag ser prislappen dingla under armhålan på kavajen och hur hon skrattar och dansar runt utanför affären med klubban i handen som hon slickar på hela tiden. För ett ögonblick tror jag bara att hon skojar att hon ska komma in igen, men sen blir hon allvarsam och går sin väg mot Ica, och jag säger ingenting, bara står där och tittar är helt förstummad och tittar bort mot tjejerna som är upptagna med att ta fram kläder till mamma.
Sen vaknar jag av klockradion.
Men hur kan jag drömma på detta viset?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar