Jag har ju alltid varit rädd för trånga utrymmen utan fönster och där man kan bli fast utan att kunna ta sig ut på egen hand.
Dit hör ju bland annat hissar.
Så Åke frågade, kan du tänka dig att åka upp i Kaknästornet? Hissen tar dig upp på 30 sek.
Jag svarade, ja går det så fort kan jag nog härda.
Men faktiskt så går det bättre och bättre ju äldre jag blir.
Så nu kan jag åka många hissar, inte alla, men många.
Det är värre med toaletter, jag är noga och kollar låsen hur gamla de är osv.
Jag har alltid en bok eller en tidning, något som man kan äta och en flaska vatten, i min väska, så skulle jag ha otur och bli inlåst på någon toa eller fastna i någon hiss så har jag något att roa mig med.
Hissen gick fort som tusan, det slog lock för öronen.
Uppe i kaknästornet var det ganska slitet och inte alls så fint som jag hade hoppats på.
Både caféet och restaurangen och dessutom, hutlösa priser.
Utsikten var bättre från vita bergen.
Men vi köpte oss en öl och slog oss ner i solen och bara njöt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar