Matklubbens Topplista

fredag, augusti 08, 2008

En vecka till begravningen

Efter fyra dagar i Arvidsjaur har vi nu ordnat det mesta.

Dagarna har vi tillbringat i mammas lägenhet och delat upp alla hennes ägodelar, vilket har varit mycket svårt och många gånger känslosamt.

Det har tagit så mycket tid och energi.

Så nu sitter jag här och tittar på alla fina saker som jag har lagt upp på rumsbordet.
Gullrankan som hon hade ska nu få stå och frodas i mitt vardagsrumsfönster.
Och mattan, den fina röllakansmattan i milda pastellfärger kommer att pryda sin plats i vårt mysrum.

Kvällarna tillbringade vi hos Kristina och Jonny. Där har vi hämtat kraft och ork genom goda middagar och att vi syskon har fått vara tillsammans.

Vi har handarbetat, pratat, pratat mycket om mamma och skrattat, ja faktiskt skrattat,
speciellt när vi har berättat anekdoter från förr
sånt som vi kommer ihåg från åren som varit tillsammans med mamma.

Hur mamma var den sista tiden. Hennes raka kommentarer nu på slutet.
Hur hennes humor och personlighet fortfarande var bevarad trots att hon blev mer och mer glömsk.

Det är svårt att planera en begravning när man inte vet hur personen skulle ha velat ha det.

För mamma har aldrig velat prata om döden,varken sin egen eller någon annans.

Eller så tyckte hon att det inte spelade så stor roll och överlät allt till de efterlevande.

Så vi har pratat ihop oss om mammas alla åsikter och hur hon var som person, och kommit fram till att det blir valfri klädsel, vi spelar hennes favoritmusik och fina psalmer och eftersom hon inte hade någon direkt favoritblomma så dekorerar vi kistan med blommor från mina systrars trädgårdar, där vi väljer våra favoritblommor.

Efteråt äter vi pizza, något som på senare tid blev mammas favoritmat och prinsesstårta, ingen fest utan prinsesstårta enligt mamma.
Det kan tyckas hårt att nämna fest vid ett sådant här tillfälle, men jag tyckte alltid att det var fest när jag umgicks med min mamma. Hon ville alltid att vi skulle unna oss något.

Hon älskade att gå på restaurang och att gå ut och fika på café.

Jag minns särskilt när vi var små och vi åkte in till Arvidsjaur för månadens inköp och kanske även ett besök hos frissan, så klämde hon alltid in ett fika på Berggrens.
Man fick först en smörgås, tekaka med skinka eller ost och sedan en gräddstrut, sockerbeströdd smördeg spiralgräddad som en strut, fylld med god grädde blandad med vaniljkräm. Helt underbart. Sen spelade vi på jukeboxen.

Så nu när vi ska ta ett sista farväl av mamma så ska vi göra det till en oförglömlig fest.
Vi ska höja våra glas och tacka för alla fina minnen hon har gett oss alla under många, många år.
Och hennes favoritmusik ska vi spela hela kvällen.
För hon vill att vi ska vara glada.
Att vi sörjer,
det vet hon ändå.

Skål mamma.

1 kommentar:

Ida sa...

det låter så fint tycker jag...med begravningen. vill minnas allt roligt o fint istället för att tänka på hur ledsen jag är.