I går kväll när jag stod och strök tvätt kom det över mig igen att mamma inte finns längre. Oftast går det ganska bra under dagarna, men när kvällen kommer tänker jag mycket.
Det är obeskrivligt hur hemskt det känns att jag aldrig mer får träffa henne, prata med henne, veta hur hon mår.
Jag får ibland lite lätt panik när jag tänker på det.
Innan jag gick och la mig gick jag ut och kollade bloggar.
På Jennys blogg såg jag det allra finaste kort på mamma
med Arvid.
Det var inte väntat.
Jag hajade till
för
hon kändes så levande.
Då släppte allt och jag började gråta.
Det gjorde så ont i bröstet.
Men jag fick gråta av mig och efter det kändes det lite lättare.
Jag pimlar så mycket grönt te under dagen plus en massa vatten, så jag besöker toaletten ett par gånger per natt. Första gången oftast mellan ett och halv två.
Jag är jättetrött den tiden och sover riktigt hårt, så jag fattar inte att jag är kissnödig.
Då drömmer jag om toaletter.
Toaletter som jag ska uppsöka men blir förhindrad på alla möjliga sätt, ibland ganska komiska sätt.
I natt drömde jag att jag gick in på en toalett där mamma stod och skurade den, sen satte hon sig med ena skinkan utanför toaletten och kissade lite på golvet och jag skrattande sa
men mamma vänta
sätt dig som vanligt
och mamma såg lite förvånad ut
och satte sig som vanligt
men då direkt på porslinet
och jag skyndade mig att få upp henne och fällde ner ringen och vi båda fann allt mycket muntert.
Ömsom var mamma ung och mycket vacker
ömsom var hon gammal och såg ut som hon gjorde nu i sommar.
Sen blev det min tur att sätta mig, men precis innan
vaknade jag.
När jag då stapplade iväg till toan, sömndrucken
kunde jag inte låta bli att tänka tanken,
tänk om mamma skulle vara på våran toa!!!
Huu hemska tanke.
Det skulle vara mycket skrämmande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar