Mitt nyårslöfte

Jag brukar inte avge nyårslöften i vanliga fall, för det är så svårt att hålla dem, och svårt att bestämma vad det ska bli för löfte man ska ge.

Mitt nyårslöfte är att jag inte ska klippa mig på ett helt år!

Och varför inte det, kan man fråga sig.

Men det kommer av att jag håller på eller rättare sagt har hållit på rätt länge att spara ut håret i nacken så att jag kan få det i alla fall axellångt, men ändå lite uppklippt och så.

Men så fort det börjar komma ner en bit så blir allt så tjockt uppe på huvudet och det blir för mycket hår helt enkelt och så bokar jag klipptid samma dag och hamnar hos en frisör som tycker att jag ska ha si eller så och ofta blir nacken avklippt och det blir alldeles för kort och luggen blir helt fel och jag går därifrån och ångrar mig som faan.

Egentligen tog jag beslutet sist jag var och klippte mig, som jag bokade precis på samma sätt som tidigare, torsdag veckan före jul kände jag mig så ofräsch i håret, hade varit och hälsat på min väninna Åsa på hennes jobb för att önska en god jul, såg att en av tjejerna i butiken hade klippt sig och hade precis den frisyren jag skulle vilja ha.
Jag frågade var hon hade klippt sig och hon svarade Markus på Wisch.
Så jag ringde samma dag och bokade tid, två dagar före jul.

När jag gick dit såg jag mig själv i samma frisyr som Maria, fantiserade om hur fin jag skulle bli...
så idiotiskt inbillat av mig,
för när jag kom till salongen visade Markus mig till stolen med en bunt tidningar och sa att jag fick vänta en stund tills han hade gjort föregående kund klar.

Det tog typ tio minuter, sen presenterade han sig och gjorde helt klart för mig att jag inte kunde komma med några önskemål alls om vilken frisyr jag skulle ha utan han som expert skulle ta fram det som passade mig bäst, utifrån huvudform, ansiktsform, hårkvalité och personlighet. Så i ungefär en kvart intervjuade han mig om min vardag, och hur jag var som person, han ville dessutom se mina andra glasögon inte bara de guldiga.
Sen berättade han hur han skulle klippa mig och det lät helt perfekt. JAG SKULLE VERKLIGEN STICKA UT, med längre hår fram och lite spretigt, men absolut inte som Marias frisyr, jag tänkte han är ju expert så jag måste kunna lita på honom, det här blir nog bra.

Så bar det iväg till hårtvätten, jag fick sitta i en stol som gav ryggmasage, han masserade in ett schampo som skulle verka i tre minuter, han gick sin väg och sa att jag skull slappna av och njuta av vågornas skvalp som kom ur en högtalare på väggen, det gjorde mig mest kissnödig.
Det måste ha varit fel på hans klocka för det var de längsta tre minutrarna jag har varit med om.
Sen stängde han av ryggmasagen och sa att han skulle bjuda mig på en inpackning och hårbottensmasage i tio minuter, skönt tänkta jag, men det var det värsta jag har varit med om, han drog sina fingrar från pannan och upp på hjässan det hårdaste han kunde ett par gånger, och det, tog typ tre minuter, så han hade nog förväxlat behandlingarna.

Sen fick jag sätta mig i stolen och han skulle hämta vad han behövde för att kunna sätta igång med klippningen.
Han överlämnade en ny bunt tidningar, sax och kam, vad mer kan han behöva, tänkte jag, det kan väl inte ta så lång tid. Men efter ca fem minuter kommer en av de andra frisörerna och frågar om jag vill ha något att dricka under tiden som jag väntar, så jag beställde en kaffe latte.

När jag hade druckit ur halva kommer han till slut.

Jag måste bocka ner huvudet ända ner till naveln känns det som, jag är stel i nacken, och hur mycket jag än försöker så är det inte nog, för han trycker ner huvudet ideligen, sen får jag hålla det åt sidan så att jag nästan trillar ur stolen, ska det vara så svårt att klippa om huvudet är i upprätt hållning, frågar jag mig.

Det blir inget märkvärdigt med klippningen, och fort går det, han klipper dessutom kortare på ena sidan och jag får två alldeles för långa spröt längst fram och de är tunna och spretiga så det förslår. Nacken är klippt som en uppsättning säger han, jag känner mig som ett frågetecken ?, hur ser det ut? Luggen ska han klippa i två steg, jag blir nervös, men upptäcker att han inte klipper den alls. Puh.
Han visar hur jag ska torka håret och att jag inte ska använda så mycket stylingprodukter utan låta håret bete sig normalt, låta det leva sitt eget liv...för nu har jag en grundklippning som håret kan gå tillbaka till av sig själv.
Mitt hår blir platt utan mousse och spray och vax, om det ska hålla en hel dag, eller så lockar det sig och jag liknar mest ett virvelmarsvin.

När jag går därifrån känner jag mig tom och lurad och absolut inte nöjd.
Jag bestämmer mig för att nu är det slutklippt på ett bra tag.

När då nyårsafton kommer och det blir prat om nyårslöften bestämmer jag mig, för om jag ger detta som ett nyårslöfte kanske jag kan hålla vad jag lovat, och för varje gång jag tänker att jag ska klippa mig så stoppar jag de pengarna rakt ner i min resekassa.

Men om jag ska vara ärlig så blev nog klippningen rätt så bra ändå, luggen är ju perfekt, nacken är inte perfekt men den kan bli riktigt bra när den växer ut. Spröten längst fram tuktar jag på egen hand så gott det går. Att en sida är kortare, är svårt att göra något åt, men ju längre håret blir desto mindre kommer skillnaden att synas.