Rena, rara rrrrabarbern.

En sommar utan rabarber är som en semester utan sol. Och, nu har jag en egen stor härlig rabarberplanta!

Men vad vet vi om rabarbern, mer än att den växer överallt, vart som helst och hur mycket som helst. Jag minns barndomens rabarber hos min mormor i Nälden, den var så stor och hög att man kunde traska in under hela rabarberplantan och vi använde dem som paraplyn.

Så nu har jag läst en artikel och då fick jag veta att rabarbern kommer från Kina, och här har man gått och trott att den var "ursvensk"!
Till Sverige kom den som medicinalväxt på 1700-talet, den användes då som magmedicin. Men som matrabarber dröjde det till mitten av 1800-talet innan den slog igenom, den hade då förädlats för att passa i matlagningen, samtidigt som den svenska "sockerburken" hade hunnit etablera sig. Är det något som rabarber ofta behöver, så är det just socker.

I de äldsta recepten var det bladen man använde, antingen förvällda eller också de späda, som sallad.

Bladen ska vi låta bli, de innehåller stora mängder oxalsyra, den som kan orsaka njurskador.

Det finns oxalsyra även i skaften, men vid normalkonsumtion är det inte någon som helst risk. Nu mer finns det rabarber med mindre oxalsyra, och det är en sån jag har på kolonilotten.

Rabarbern är en grönsak och inte en frukt, det var också något nytt.
Rabarbern har fått ett uppsving för den kan användas till så mycket, matlagning, bakning, sylt, saft, marmelad och chutney för att nämna några.

Och det finns över 100 sorter. Den rabarber som finns i de flesta svenska trädgårdar är Victoria. Den ger riklig skörd, men har en lite stickig smak och blekt utseende.

Här är några sorter:

Elmblitz: Vackert vinröd, riklig skörd. Passar till matlagning. Lägst oxalsyrahalt av alla.

Elmsfeuer: Vackert djupröd färg, god smak, inte så riklig skörd. Passar bra till bakning.

Rosenhagen: Röd, riklig skörd och god smak. Passar bra marmelad, saft och sylt.

Spangsberg: Röd, god smak, låg oxalsyrehalt. Passar bra marmelad, saft och sylt.

Gliskins Perpetual: Har en pepprig smak som passar i mat och chutney.

Marshalls Early Red: Anses vara godast.

Alla sorters rabarber passar till bakning.
Nu måste jag bara prova odla fler sorter och nu har jag  ju verkligen utrymme.

Växtplats och jordmån.
Rabarber växer bra på de flesta jordar, men allra bäst växer den på en halvskuggig och lite fuktig plats med en djup, mullrik, näringsrik jord med ett pH-värde på 7,0-7,5.

Plantering
Rabarber förökar man enklast genom att dela äldre plantor. Rötterna planterar man tidigt under våren ca 5 cm under markytan, plantorna behöver ett utrymme på minst 1 kvm.

Allmän skötsel.
Ogräsbekämpning och avlägsning av blomskotten är all skötsel som krävs.

Gödsling.
Rabarber är mycket näringskrävande. Före planteringen bör man bruka ner stallgödsel och sen fortsättningsvis tillföra stallgödsel eller t.ex. kompost under vintrarna.

Skörd.
Under det första året bör man inte ta några stjälkar, andra året kan man ta en försiktig skörd, och först tredje året kan man ta en full skörd.

När man skördar rabarber, drar man upp den så att hela stjälkfästet kommer med. Bryts stjälken av kan den börja ruttna och skada roten.

Bäst förvarar man den nyskördade rabarbern svalt i en plastpåse med små hål i.
Rabarber går alldeles utmärkt att frysa. Skjöl, skala eventuella grova stjälkar och skär i 1-2 centimer stora bitar. Lägg i fryspåsar, förslut och frys in. Socker behövs inte.

Låt inte rabarbern gå i blom, då kan stjälkarna bli lite träiga. Plocka och sätt i en vas istället, det blir så vackert.

En gång i tiden var rabarber en så viktig handelsvara att priset på den var högre än opium! Det du, idag skänker vi bort den, vi nästa gullber folk att ta rabarber, för vi har ofta så mycket att vi inte vet vad vi ska göra med den.

Idag finns det flera rabarberfestivaler, Sörmland, Ystad och Junsele- alla har de festivaler till rabarberns ära.
Den största är i Sörmland som firas i slutet av maj, man får hålla koll efter annonser i DN.
Man får smaka olika sortsers rabarber och det ordnas en rabarberspajtävling.
I Ystad hålls den i april-maj och i Junsele 17  juni i år, där kombineras kunskap om plantorna med trevliga matupplevelser.

Näringsinnehåll.
100 g rabarber innehåller 18 kcal, 90 mg C-vitamin och 8 mg järn.

Man kan göra mycket av rabarber, inte bara i matlagningen, se bara här vad man kan göra av ett rabarberblad.



Källa: coop mersmak 5 2012, Google.
Foto: helenuz.blogg.se och Fotoakuten