Blå Bergvallmo

För övrigt så blommar det som tusan i rabatterna.

Det är alltid någon ny blomma som slagit ut, dag för dag.

Himla spännande.

Och att upptäcka denna ovanliga och svårodlade vallmo var en glad överrskning.

En blomma som så många har försökt sig på att odla, men misslyckats med,

den har

JAG,

i min kolonilott.

Helt, fantastiskt.

Jag läser på Odla.nu,

Världens vackraste perenn har den kallats, den sidenblå bergvallmon. Det finns också en helt gul trädgårdsvallmo. Och omman sätter dem tillsammans, så får man en helt hänförande rabatt i blått och gult, en fin kombination i svenska flaggans månad juni.

Kanske förknippar man vallmo med rött eller orange, (en färg jag inte gillar). Men de sidenskrynkliga blombladen hos olika arter av Meconopsis skvallrar om släktskapet med vallmo, även om färgerna talar emot. Namnet vallmo finns också med i de svenska namnen.
Blå bergvallmo, lila bergvallmo och engelsk vallmo är de vanligaste Meconopsis-arterna i våra trädgårdar.
De ses alla som okrönta drottningar men med olika färg och grandezza.

Sirligt dansar blommorna i bladvinklarna, till synes ytterst på bergvallmons stänglar. De trängs inte utan varje enskild blomma ser till att komma till sin fulla rätt. Den blå bergvallmon, Meconopsis betonicifolia, är den största av dem och blir mellan 60 och 100 cm hög. På dessa höjder man möter de stora, rent himmelsblå blommorna med blombladskrinoliner, som för tankarna till sidenblommor.

Lila bergvallmo, Meconopsis grandis, kallades förr stor bergvallmo. Den blir något lägre men har ännu större blommor, som skiftar i färg från intensivt blått till violett och med de lysande gula väl synliga ståndarna som lysande kontrastfärg.

Lite kräsen!
Om bergvallmon hör till de mest eftertraktade av trädgårdens perenner, så är den kanske inte den allra mest lättodlade. Men med några knep brukar den trivas och sedan händer det lätt att den självförökar sig genom fröplantor.

Plantera krukodlade exemplar nu på försommaren eller på sensommaren. Se till att plantorna hålls fuktiga, så att de inte torkar ut innan de etablerat sig väl. Sätt dem inte för soligt, gärna i någon skugga och de skira blommorna tål inte kraftig vind. Jorden bör vara lätt sur, som till rhododendron och sommarblommande primula.

Det är mååååånga växter som jag kommer att rensa bort, eller gallra hårt, men denna kommer jag att göra allt för att få behålla. Jag får hålla tummarna att den självförökar sig genom fröplantor.

Men jag får vara försiktig, för egentligen vill jag göra om hela rabatten där, på framsidan, men först nästa år, då jag vet vad jag har där.
Jag har ett falskt fläderträd, alltså ej ätliga blommor eller bär, så det vill jag ju ta bort och ersätta med något annat träd med ätliga frukter.

Jag vill även få in en sittplats där, för att kunna njuta av soliga morgnar. Kanske en gräsplätt kantad med blommor i olika höjder men övervägande i vitt och rosa. Då blir det häftigt med en utstickare i blått.