Tre lika...

Men ändå olika. Nu fattas det bara tre till så får jag börja med det roliga, att virka ihop alla rutor till en liten filt.
Det går verkligen undan att virka, varje ruta består ju av fem varv, endast fem, så vips är man klar med en och så får man börja med nästa.

Det är bra, för jag älskar att börja på något nytt hela tiden. Det är därför jag har så många ofullbordade handarbeten.

Men, men, nån gång ska jag ta itu med alla som ligger och väntar och göra dom klar.

Alla rutor är som en enda våffelhög, ha ha ha.