Han var sig verkligen lik från de bilder som Joanna har lagt upp på bloggen.
Han var mest nyfiken på presentsnöret.
Jag fick hålla en liten stund, men han blev så sugen på fikat som stod på bordet, så han ville till sin mamma för att få något att äta. Sen efter vällingen blev han så trött så han somnade.Äntligen fick jag överlämna de virkade dockorna, som jag började med förra sommaren.
3 kommentarer:
Vilka fina och sugvänliga dockor! Virkat är nog spännande i munnen tror jag.
Ni verkar ha haft det härligt i Stockholm. Jag längtar också dit, vi får se när jag åker... Förhoppningsvis om inte alltför länge.
han gillar dockorna.
gör ett stort sånt där gap-leende som bäbisar är så bra på, när jag visar dem för honom.
och så river han åt sig dem fort och stoppar i munnen.
kändes som en mkt bra avslutning på påskhelgen.
släktbesök kommer aldrig olägligt.
Jenny: ja, virkat är inte lika luddigt som stickat, det blir bra grepp och bitvänligt.
Joanna: Det var så härligt att äntligen få hälsa på er, se hur ni har det, det blev bara lite för kort, men det tar vi igen en annan gång.
Kul att han gillar dockorna.
Skicka en kommentar