Skirknäs nästan hela veckan

Det blev en lyckad fiskeresa trots det ihållande regnet.
Åke och Amanda kunde bara lägga ut nät två gånger och sen gick de en sväng för att kasta lite med kastspöna ett par timmar och ändå blev fångsten 27 fiskar varav två jättestora.

Jag sitter mest på kökssoffan och stickar.
Svärmor sitter vid köksbordet mitt emot, hon växlar mellan att lösa korsord och sticka och så pratar vi om gamla tider, hur det var att bo och leva där uppe under nästan hela hennes liv.

När inte Amanda fiskar sitter hon också där på soffan och handarbetar.
Och i år hade vi var sin iPhone, så vi kunde lyssna på musik och talböcker.

När rumpan domnat bort, brukar jag gå en liten lov runt i köket och titta ut genom fönstren eller så går jag upp för att sitta en stund i sängen, men det blir obekvämt och ensamt i långa loppet. Så det jag saknar mest är en skön soffa att sitta i.
Men det är ju i köket samlingspunkten är och där passar det inte med någon vardagsrumssoffa, så jag får nog fortsätta att sitta på kökssoffan.

Annars så har jag fått äran att stå för all matlagning nu när svärmor är 90+.
Det blir så helt annorlunda med mathållningen där uppe än vad vi är vana vid, kanske bra för att hålla vikten, utan allt småätande och fikande.

Man börjar med en kopp te och något litet till, en macka eller en skorpa.
Fram mot elva tiden blir det havregrynsgröt eller fil.
Vid två snåret är det dags för dagens första kopp kaffe och gofika.
Fyra halv fem blir det middag, oftast fisk men även kötträtter.
Sen blir det kaffe och för de som vill även en liten kaka.
För att sedan avrunda kvällen där vid åttatiden med te och en macka.

Att vi sedan hade varsin stor godispåse som vi mumsade på mellan måltiderna ska vi tala tyst om, men nog är det gott med godis ibland.

Det som är mest besvärligt när man ska laga mat och tvätta sig och diska är, att det varken finns rinnande varmt eller för den delen nu även kallt vatten. Vattenledningarna är så gamla och igenrostade så vattnet är så järnhaltigt att det går bara inte att använda.
Ska man koka det vattnet som kommer ur kran blir det helt brunt.
Så vi hämtar vatten i sjön, vilket heller inte är helt optimalt, så det är något vi måste ordna för framtiden.

Men det är fantastiskt att få laga maten på en järnspis och det är så mysigt att höra hur elden knastrar och sprakar.

Här kommer lite bilder.

Amanda har fullt sjå med att hålla dessa stora firrar.

Den större är en öring på 1,7 kilo, den mindre en röding på 1,2 kilo, inte illa.

Detta var första fångsten, 7 rejäla och goda fiskar som blev vår middag.

Här har jag laborerat med min kamera i iPhonen och tagit kort med en speciell lins, så att korten ser lite gamla ut. Järnspisen som jag lagade nästan all mat på. Elspisen bredvid använder vi bara när det är för varmt för att elda i järnspisen.

Denna pall brukar jag ha mina fötter på. Fint med trägolv och trasmattor.

Åke och Bengt sågar ner träd så att det blir bättre sikt från köksfönstret ut över sjön, det bidrog även till att det blev ljusare i köket.

I dessa hämtare hämtade vi vatten. De har nog fått hänga med ett par hundra år, i alla fall den högra. Även här fina trasmattor.

Jag hade köpt garn på härva, så Gunborg undrade om jag behövde en nystkrona.

Vi kallar den för garnvinda.

Det vore intressant att få veta vad denna hjälpreda kallas för runt om i landet.

Skriv gärna en kommentar, så kan jag stilla min nyfikenhet.